Om mig

Mitt foto
Vi adopterar Elsa. Vi är i Taiwan och väntar på att papper ska bli klara, medan vi lär känna Elsa. Och hon oss.

onsdag 8 september 2021

Är du fäst vid ditt lilla adoptivbarn?

 I Expressen recenserar Salomon Schulman Tobias Hübinettes bok Adopterad. En bok om Sveriges sista rasdebatt.

Jag är ganska övertygad om att Hübinettes bok är mycket läsvärd, den ska jag sätta tänderna i så snart jag får tillfälle. Lika övertygad är jag om att Schulmans recension rymmer mycket av de fördomar som Hübinette frilägger i sina resonemang.

Schulman är barnläkare, och det är något oklart varför det skulle göra honom till en lämplig recensent av denna bok. Men han berättar att när han träffar adopterade barn i sin yreksutövning blir han "beklämd". För att det potentiellt är synd om dem med deras svåra bakgrund och dessutom ständiga utanförskap.

Jaså? Så när jag tar min unge till doktorn ska jag bekymra mig för hen inte bemöts som en vanlig liten patient utan som ett offer. Ett offer genom adoption, ett offer genom rasism.

Jo, allt detta hanterar adopterade barn. Men det gör många, många andra barn också. Många andra barn har inte bara traumatiska första halvår i livet, utan traumatiska hela barndomar. Det är värre. Hoppas att Schulman bekymrar sig mer för det, för det tror jag är hans jobb.

Schulman tycker sig också se att de flesta adoptivföräldrar är mycket "fästa" vid sina barn. Japp, Salomon Schulman, jag är "fäst" vid mina barn. Det är en riktig iakttagelse. Frågan är varför jag inte skulle vara det. Att påpeka att såna som jag är "fästa" vid våra barn är att förutsätta att det inte skulle kunna vara så och det är en tråkig och, faktiskt, rasistiskt eller mycket biologistiskt grundad fördom.

Att påpeka att adoptivföräldrar är "fästa" vid sina barn är att tala om för adopterade barn att det finns anledning at tro att så inte skulle vara fallet. De bör tvivla på sin stabila grund. De är inte av samma sort, ras, dna, som sina föräldrar och då finns det problem som lurar. Eller också brukar Schulman göra patientanteckningar där han skriver att alla nyblivna mammor som stolt och oroligt kommer in med sina små kottar verkar "fästa" vid barnen. Men något säger mig att det inte är så.

Sällan har jag blivit så "beklämd" av att läsa en recension.