Jag och barnen var på Millesgården tillsammans med en kompis till mig och hennes dotter. Millesgården hade ett fantastiskt barnquiz, där man fick leta änglar. När D. insåg att vi hade missat några änglar, fick vi gå tillbaka, men lämnade Dong-Mei med min kompis och dottern. De lekte på en terrass som avlutades med ett stup, med en mur framför. Man kunde inte ramla ner, men man kunde klättra över. Ja, och då kunde man ramla ner.
-Klättra nu inte upp på muren, Dong-Mei, sa jag. Stanna här på stenläggningen. Annars, muttrade jag, finns du nog inte kvar ...
-Det är kanske lika bra att vi säger hej då direkt nu då, sa D. där han stod redo med änglaquizet i högsta hugg.
Det värsta är att jag inte vet om han har hemskt morbid humor, eller om han bara försökte vara praktisk.
Om mig
- Elsas gäng
- Vi adopterar Elsa. Vi är i Taiwan och väntar på att papper ska bli klara, medan vi lär känna Elsa. Och hon oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar