Morgonstund har choklad i mund.

Elsammamman var lite utmanad imorse.

Dong-Mei skulle till tandläkaren. Av någon skäl gick inte Elsammamman upp när klockan ringde. Det är sent på terminen. Hon orkade inte. Det gick inte. Hon kunde inte somna om heller, alltså låg hon i sängen och ångrade att hon inte gick upp.

Sen ringde Elsapappan och meddelade att han hade tagit cykeln till tunnelbanan tidigare på morgonen. Behövde Elsamamman den, kanske?

Ja, det gjorde hon.  Hon och Elsa/Dong-Mei skulle ju cykla till tandläkaren om fyrtio minuter. Så då kom Elsamamman kvickt ur sängen och gjorde välling till Elsa/Dong-Mei och kaffe till sig själv. Hon borstade också tänderna noga på Elsa/Dong-Mei som ju skulle till tandis. Hon bad Elsa gå och kissa och ta på sig framlagd klänning, och fråga syskonen om det var något, för nu behövde Elsamamman bege sig till tunnelbanan för att cykla hem cykeln.

Och så begav hon sig iväg. När hon kom hem, med cykel, hade Elsa/Dong-Mei inte klätt på sig, naturligtvis, vad TRODDE egentligen Elsamamman? Men hon hade hittat ett chokladexperiment som hon lagt in i frysen dagen innan. Det slickade hon på med sin nyborstade gåbortsmun. Och nu var det lite bråttom.

Choklad konfiskerad. Elsamun omborstad. Klänning på, och cykelhjälm.

Elsamamman hoppades att tandläkaren inte skulle fråga om frukostvanor just denna morgon. Femåringar är sjukt ärliga.