Dong-Mei klättrar upp bakom mig på stolen. Hon har någon sorts pinne i handen och ska nöpa mig. Mäta heter nöpa. Fortfarande. Förtjusande.
Hon måttar med pinnegrejen och så säger hon:
-Du är ...
Jag förväntar mig "tio kronor" eller "sura meter". Nej.
-Du är förkrossad!
(Det är jag nästan av ångest över den här flytten, men jag brukar nog inte använda det ordet.)
Om mig
- Elsas gäng
- Vi adopterar Elsa. Vi är i Taiwan och väntar på att papper ska bli klara, medan vi lär känna Elsa. Och hon oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar