Jag coronaarbetar hemifrån, maken är ledig. Dong-Mei har uppvisat några lite coronaliknande sympton, och är hemma från dagmamman. Hon är såklart inte medtagen alls. Lite feber för fem dagar sen är inget för en som är fem år. (Men ingen har blivit smittadi familjen - det är nog nåt annat virus än corona hon har.)
Dong-Mei leker doktor. Jag är patient på lunchen, maken strax efter. Sedan går jag ner för att fortsätta arbeta.
-Nu ska du vara patient! säger Dong-Mei
-Nej, det var jag ju nyss, säger jag. Nu måste jag arbeta.
-Men du då pappa?
-Jag måste ta tag i disken, jag var ju också nyss patient?
-Åh! Ingen behöver mig, säger den lilla doktorn. Jag går i konkurs!
Lilla Dong-Mei, vi behöver dig.
Om mig
- Elsas gäng
- Vi adopterar Elsa. Vi är i Taiwan och väntar på att papper ska bli klara, medan vi lär känna Elsa. Och hon oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar