Om mig

Mitt foto
Vi adopterar Elsa. Vi är i Taiwan och väntar på att papper ska bli klara, medan vi lär känna Elsa. Och hon oss.

torsdag 23 juli 2020

Blåtira, blitåra, blåsira

Blåsira heter det den här gången. Dong-Mei har  fått en ny blåtira, nämligen. Men den här var mycket mindre. Hon åkte linbana in i en balk.

De här ungarna har fått en del lekrelaterade skador. Jag försöker tänka att det är bra. Det är i alla fall ideologin här hemma. De får inte skada sig allvarligt, men om man bryter en arm en gång i livet är det bättre än att aldrig få testa skidor och skridskor. Och linbana.

Men de har aldrig brutit något, inte heller fått hjärnskakning. Varje barn har varit hos tankläkaren ett par gånger dock för tänder som har blivit lite lösa. Tandläkarna är alltid så snälla. Mot mig. De tröstar och säger att det är ingen fara, det är mjölktänder, de ramlar ut sen, och skulle det bli en skada på en permanent tand så finns fasader, barn får ramla av hästar och sånt, det hör till. De ser att Elsamamman mår lite dåligt över att hennes barn har fått en grannfot i munnen på studsmattan. Det fick A. häromdagen. Då gick en liten flis ur en tand. Ingen fara, det slipar ner isg självt med tiden, säger snälla tandläkaren.

Hälften av olyckorna hände på dagis. Det var nerramling från kuddhög i kuddrummet och det var störtning från stol i hallen. Hälftenhemma. En dörr, en studsmatta, en stentrappa.

Men det här tänker jag inte skriva om i breven till Taiwan. Barn i Taiwan uppfostras inte som svenska barn, där alla hurtfriskt tänker att de får väl snubbla, då lär de sig var de har fötterna, upp igen. I Taiwan vaktar man varje steg en småtting tar. Lyfter upp småttingen innan den närmar sig trottoarkanten eller nerförslutet. När vi var där var vi faktiskt mycket försiktigare, för att vi förstod att den svenska modellen med "undrar hur hen ska ta sig an trappan nu" inte ansågs ansvarsfull. Väl hemma anses det inte ansvarsfullt att inte låta småttingen försöka själv. Kladda med maten, stoppa sand i munnen, klättra på rutschkanan.

Nej, blåsiran får läka innan vi tar bilder till Taiwan. Fast att en framtand är lite grå för att den gick i golvet på dagis för några år sen, det kan man inte vänta ut. Det får vara med på bild.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar