Miljöboveri

Ingen kan förstöra hela planeten själv, men alla kan göra något. I min inte så värst glamorösa tillvaro utgörs miljöboveriet inte av flygresor till Cannes. Nej.

Det jag med berått mod gör för att förstöra planeten är att diska halvfulla maskiner ibland på kvällarna, så att det finns assietter, osthyvel, vällingflaska (mest förr i tiden) och sånt till morgonen. Lyx.

Och så har jag köpt sprutgrädde. Jag dricker kaffe på morgonen, annars går det inte. Det började när A. aldrig sov på nätterna, hon var vaken minst fyra gånger med någon timmes mellanrum och krävde också ofta mat. Jag var så trött de första två åren med henne. En gång fick jag sova sex timmar i sträck på en konferens. Jag var så pigg efter den natten, så att det kändes som jag hade knarkat.

Men i alla fall. Jag måste ha kaffe på morgonen. Men det är lite tufft för magen att hinka svart kaffe utan något till på fastande mage. Så jag har i grädde. Perfekt fullvärdig måltid, man blir lite mätt också. Jag föreställer mig att det ska bli som italiensk espresso con panna. Och då krävs vispad grädde, men det kan man ju inte göra på morgnarna. Det är där sprutgrädden kommer in.

Men det blir inte espresso con panna. Dels är det inte espresso utan pulverkaffe eller ibland brygg. Dels är det inte panna på riktigt, uan låtsaspanna, oklart vilka sabiliseringsmedel som är i det där skummet.

Men jag tycker det funkar bra i alla fall. Kaffet är alltid reko och eko. Som botgöring för diskmaskinen och metallflaskan till spejgrädden.

Tre barn är ju inte heller en miljöåtgärd.