Mellanbarn

-Hur är det att vara både storasyster och lillasyster? frågar jag A.
-Jag vill inte sitta där i mitten.

Ojojoj, känner hon av detta att inte vara varken störst eller minst, att vara mellanbarn, det har man ju hört att det är så jobbigt. (Lite oklart varför, faktiskt.)

-Men du är ju både stor och liten. Är det bra? tjatar jag vidare.
-Jag vill sitta vid fönstret, inte i mitten.

Nehej. Jag vet inte om jag är så mycket klokare nu.