Vi måste åka till djursjukhuset och hämta det som är kvar av den älskade kissen i en papplåda. Dong-Mei blir nöjd. Vi har ju sagt att kissen aldrig mer kommer tillbaka, men nu verkar det ju ändå som att hon kommer att komma tillbaka. I papplåda.
-Är hon levig?
-Nej, hon blir aldrig mer levig, det går inte, Dong-Mei.
-Då blir jag lite orolig igen.
Man behöver väl knappast ens vara orolig. Men jag förstår vad hon menar.
Om mig
- Elsas gäng
- Vi adopterar Elsa. Vi är i Taiwan och väntar på att papper ska bli klara, medan vi lär känna Elsa. Och hon oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar