Tandfen

Igår tappade A. sin allra första tand. En liten tand i underkäken. Hon lade den under kudden för att tandfen skulle kunna komma och ge henne en present. Det har vi inte gjort med något annat barn, men A. var rätt säkert på att det skulle gå till så. Hon sade att hon inte trodde på tandfen, men ändå. 

Så när A. hade somnat smög jag in en liten present under kudden, bredvid tanden. D. såg det. Och då hände det storartade.

Han började inte prata om att det var orättvist, att han inte fått nån tandpresent. Istället log han hemlighetsfullt och sade att han inte skulle säga till A. att det var jag som lagt dit presenten. Hon skulle få tro på sin saga.

Och imorse kom A. glädjestrålande och visade mig presenten. Som om det inte var helt uteslutet att någon annan än jag lagt dit den.