Mycket, mycket

Nu alla ni, som kraxat om hur jobbigt det blir med tre barn: jag är benägen att hålla med.

Min man har varit bortrest hela veckan och när han kommer hem åker jag och barnen på påsklov i bil 30 mil. Äldsta barnet och yngsta barnet är väldigt snoriga, mellanbarnet ser ut att ta samma väg.

Medan jag brer smörgåsar häller Elsa ut all tvål i badrummet. Medan D. smugglar i extra packning äter Elsa hemmagjord playdo. Det är nog inte dödligt, men knappast nyttigt.

Jag har sedan länge slut på avledande manövrar vid konflikter och skrapar på botten av tålamodets brunn. Den får inte gå torr förrän maken och jag återförenas efter påsk, så här gäller det att hushålla.

Och nu vill jag bara trycka in alla i bilen, men först måste vi äta lunch. Det kan man göra när klockan heter elva något. Fem i halv elva kan man äta lunch. Men inte kvart över tio. En timme av att försöka få barnen att inte packa upp det jag har packat ner, alltså.

Jaha, idag är det lite mycket med tre barn, om nu nån undrar. Kanske för att samtliga var vakna några gånger i natt.

Tålamod lär finnas på tablett. Men då kan man nog inte köra bil.