Hänt

Häromdagen träffade vi andra Taiwanfamiljer. Bland annat en som vi träffade när vi hämtade Elsa Dong-Mei. A. och deras äldsta flicka, som då bara pratade kinesiska, lekte tillsammans i Taipei och lördags gick A. rätt fram till henne - och så fortsatte de leka som inget hänt. Fast på svenska.

Men mycket har hänt. Dong-Mei som var en liten främling för oss då är vår unge nu. (Fast ibland fortfarande lite främmande och ny, förstås.) Hon som var lite tillbakadragen och tveksam då är inte det nu. Inte alls, faktiskt, undrar om vi gör något fel, för gode tid vad denna unge rejsar omkring.

Det har hänt så väldigt mycket. Och ändå har det faktiskt känts bra hela tiden. Det är konstigt, vi hade planerat för katastrof.