-D., A. och Dong-Mei.
-Va?
-Dong-Mei.
-Dong ..?
-Mei, Dong-Mei.
-Är det kinesiskt?
-Ja.
-Men ska hon inte ha nåt svenskt namn då?
-Det är hennes kinesiska namn. Hon har fått behålla det. Hon visste vad hon hette när vi träffade henne. Vi kunde inte gärna byta då, väl?
-Men ni har nåt smeknamn?
-Nej.
-Vad kallar ni henne då?
-Dong-Mei. Det är ganska lätt att uttala på svenska också: Dong-Mei.
Därmed blev jag knäppförklarad. Vem har ett barn som heter Dong-Mei?
(Svar: De som har specialtur i livet.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar