En rejäl blitåra

När Dong-Mei hr hoppat i studsmattan och ska klättra av den på stegen, en sån där trekantsstege med en ståplats överst, så tippar den lite i nedförsbacken. Dong-Mei gör en volt, med stegen. Tillsammans slår de runt ett varv och lite omtöcknad ligger Dong-Mei sedan på gräset. Det blev dimmigt sade hon, och man får nog vara glad för att det inte blev svart.

Men det verkar ha gått bra. När hon har gråtit ordentligt av rädsla och smärta visar hon inga tecken på att det skulle göra ont nån stans, hon mår inte illa, hon har inte huvudvärk. Bra, för i coronans tid vill vi inte behöva åka till sjukhus. Det gör vi förstås om det behövs, men det är särskilt bra att slippa nu.

Alla fall: Dong-Mei har två rejäla bulor. En på pannan och en precis på ögonbrynet. Man ser hur de blåmärkena kommer att rinna och ge en präktig blåtira under kommande vecka.

-Lilla Dong-Mei säger vi, det här blir nog en rejäl blåtira.

Det är Dong-Mei lite nöjd med trots allt. Hon har bevis på att hon har varit i strid så att säga. Men så tänker hon på att andra kan se det (ja, jo, andra kommer att kunna se den här blåtiran, det kan man ana), hur blir det?

- Min blitåra, kommer den att synas?

Sen kommer hon på:

-Vänta lite, jag kan ju leka att jag är en sjörövare med blitåran!