Jag hade varit lite orättvis mot A. på morgonen, tyckte jag. Hon är i och för sig helt omöjlig på morgnarna, men jag är ju vuxen och hon barn, så man kan nog slå fast att det ändå är mitt ansvar att få det hela att fungera.
-Förlåt för i morse, A. Jag vill hellre att vi ska vara kompisar på morgnarna.
-Det gör inget, mamma.
-Tack.
-Alla gör fel ibland.
-Ja, det förstås.
-Till exempel du, pappa, din mamma, det är min mormor, farmor, din mormor, din mormors bror (min mormor hade ingen bror, så vitt jag vet...), och din mormors kusin (vem var det ens?), din moster, vad är hon till mig?
-Eh, gammelmoster?
-Jaha, och din morbror...vad är han till mig? Hade du en morbror?
Det är fortfarande så med A. att det är helt omöjligt att veta vad det ska bli av varje samtal.
Om mig
- Elsas gäng
- Vi adopterar Elsa. Vi är i Taiwan och väntar på att papper ska bli klara, medan vi lär känna Elsa. Och hon oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar