En arbetsdag

Ja, nu ska vi se vad vi har haft för blandade glädjeämnen idag, lördag.

Redan imorse kungjorde jag för barnen att pappa är bortrest och idag ska vi göra en mysig lördag tillsammans, dock utan pappa. Jag hade laddat med ett fullproppat schema för att det inte skulle uppstå uttråkning.

Först en cykelutflykt till skogen. Vi såg hästar, åt medhavda smörgåsar och drack saft. A. lyckades välta sin cykel på D:s på min, så att hela barnstolen till Dong-Mei blev full av lera. Sedan cyklade vi till liten djurgård, åt fika, det fanns te och kaka till modern som inte var så trakterad av pinnglass, och så cyklade vi hem. Det var inte så bra att man bara fick en glass var. VEM HAR NÅNSIN FÅTT MER ÄN EN GLASS? Och så fick man inte välja trettiofremkronorsstruten heller. Jävla snåljåpsmorsa. 4rNåja, utflykten tog tre timmar.

När vi ställde undan cyklarna på gården uppstod orättvisa. A. hade trängt sig, eller så hade D. gjort det och jag hade då hållit på A. Tydligen. D. ställde till enorm scen. Han skulle gå ut på gatan och BLI ÖVERKÖRD!

Dong-Mei blev ledsen och lockade med honom in. Hon ville ha "sin D." och det kunde inte ens D. motstå.

Sedan var det lunch, snabblagad och en favorit, alla åt, konstigt nog.

Sedan var det filmtajm. Missnöje för att det inte blev glass eller popcorn eller godis till filmen. Och då hade vi just ätit glass på utflykt (och skulle baka kakor, se nedan).

Sedan var det bakning av mördegskakor. Man fick göra dem med pepparkaksformar och rosa socker och sylt. Ledde till en parad av konflikter med Dong-Mei som ville äta upp degen, och mjölet och det rosa sockret. Och sedan var alla arga för att de inte fick binge-äta mördegskakor. Utom A., hon gillar inte kakor.

Och nu får inte Dong-Mei sin välling tillräckligt fort. Det är jäkligt dålig service här ska ni veta, men av någon anledning vill modern att diskmaskinen ska startas.

Och jag är rätt trött på the state of the barnrum och på det faktum att efter att D. och Dong-Mei hjälpt till att byta toarullar så är den där trägrejen borta, så att man inte kan sätta upp några rullar på toaletten. Och det är toapapper i nån sorts installationsform i barnrummet. Draperat.

Nu är det bäst att jag går och lägger dem, hoppas att maken kommer hemkväll så att jag kan inleda alkoholism till tröst.

Nej. För vi ska ju upp i morgon bitti och genomföra fyrtio aktiviteter. En kör för gosskoristen D., ett barnkalas för D. och en uppvisning i kyrkan för A:s och Dong-Meis dagis. Med efterföljande intag av någon sorts middag. Och maken ska iväg igen.

Men jag kanske kan ta ett glas apelsinjuice. Eller i alla fall lite vatten.

Men så blir det inte. För jag kommer att ha somnat när min man kommer hem. I en hög av barn kommer jag att ligga insnodd i ett barntäcke, i sömnen letande efter en förkommen napp, innan det utbryter kris i den frågan.