Dong-Mei har fått fel på sin dygnsrytm och är uppe hemskt sent. Hon är dödstrött. Hon accelererar. Hon springer över den redan trasiga strykbrädan och det skånglar av trasiga järnpinnar.
-Snälla Dong-Mei, säger jag, du är väldigt hajpad, kan du lugna ner dig lite?
-Oj! Sölåt! svarar hon.
Och sen kan man inte vara irriterad mer.
Så jag lyfter upp henne.
-Vet du vad du är? Du är underbar.
-Jag ondeba! svarar hon.
Ja. Ondeba.
Om mig
- Elsas gäng
- Vi adopterar Elsa. Vi är i Taiwan och väntar på att papper ska bli klara, medan vi lär känna Elsa. Och hon oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar