A. ritar en teckning. Det är två blommor, en med rotsystem. Fina.
-Här är blommorna.
Tystnad.
-Här är vi, du och jag, säger A.
-Är det vi som är blommorna?
-Duh! (Himlar lite med ögonen.) Nej. Vi är här.
A. pekar ungefär två decimeter ovanför blommorna, utanför pappret, i luften.
-Vi är i rymden. Vi är änglar.
Jaja. Självklart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar