Om mig

Mitt foto
Vi adopterar Elsa. Vi är i Taiwan och väntar på att papper ska bli klara, medan vi lär känna Elsa. Och hon oss.

torsdag 18 augusti 2016

Stackars dagis

Vad ska man inte stå ut med? Eller vad ska inte dagispersonalen stå ut med.

Det är A:s andra dag på dagis. Och redan då känner hon att hon vill stoppa in handen i munnen för att se om det finns något i halsen. Det måste man ju kolla upp, tydligen.

Men vad händer om man stoppar ner handen i halsen? Nu vet A. det också. Hon kom hem i andra kläder än dem vi tog på henne i morse och de gamla i en plastpåse som jag inte har vågat öppna än.

I vanliga fall skickas barn som kräks på dagis hem med raketfart. Utmärkt, tycker jag. Det har gällt A och hennes astmahosta som ibland har lett till kräks. Ofarligt kräks, men ändå. Jag förstår dagis. Men nu var det tydligen uppenbart att kräkset berodde på- ja, vad kallar vi det?- manuell manipulering av gomseglet?

Lilla A. Det blir ofta väldigt konstigt med dig. Och snart fyller du fem. Kanske infaller en ny era då?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar