Dong-Mei får en pepparkaka. Eller snor, från plåten. Men hon är trevlig, för hon snor genast en till för att ge till A. A. blir glad när hon får den, men tackar inte Dong -Mei.
-Vad säger man? säger jag lite uppfostrande till A.
Dong-Mei tror att jag säger till henne, för den frasen är vanligast till henne.
-Tack! säger de därför i kör.
Men nån måste ju vara den som säger varsågod, tycker Dong-Mei och säger:
-Schegod!
Jag tror att det är det viktigaste man kan lära dem: hälsa artigt, tacka och så hyggligt bordsskick. Sen är de redo för livet.
Om mig
- Elsas gäng
- Vi adopterar Elsa. Vi är i Taiwan och väntar på att papper ska bli klara, medan vi lär känna Elsa. Och hon oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar