#wecouldhavemissedthis

Jag är inte romantisk. Jag tror inte att det finns en enda rätt person för varje människa. En kompis till påstår att man inte gifter sig med den man älskar mest i sitt liv, utan med den man råkar vara ihop med i trettioårsåldern. Jag hoppas att det är så för att man i trettioårsåldern vet något om vad som funkar för en, men han kan ha rätt.

Jag har i grunden samma inställning till barnen. När människor säger att det var meningen att vi skulle få just de här barnen, så vet jag inte det. Nu är det mitt livs mening att ha de här barnen, det vet jag däremot. Men om de föddes, ämnade för vår familj - jag vet inte.

Om vi hade fött våra barn själva hade vi förmodligen älskat dem lika mycket och det hade känts lika rätt. Jag tvivlar lite, men jag förstår att det ändå är så.

Men så är det det här med Dong-Mei. Dong-Mei kom in i familjen och rundade av den så snyggt. Hon passar precis in, hon är den lilla person som behövdes för att göra allt så som det skulle vara. Hon har precis den personlighet som krävs för att ta sig fram med två äldre syskon, rätt personlighet för att klara av att adopteras som ganska stor.

Det kan vara så att hon blev allt detta för att det krävdes av henne. Blir man adopterad när man är ett och ett halvt, så får man väl laga efter läge och bli sådan att man överlever det. Och får man två äldre syskon blir man såklart van vid en del törnar och väldigt mycket kärlek.

Men frågan är ändå om inte den lilla klyftiga, roliga, pigga, glada, arga och helt omöjligt jobbiga ungen var ämnad för den här familjen. Jag får nästan panik när jag tänker på att min man höll på att bli för gammal för att få göra en adoption till.

Tänk om jag inte hade ringt adoptionsorganisationen i februari för två år sedan och sagt att snart går vårt medgivande för adoption ut, och vi får det nog inte förlängt. Då hade de inte sagt till organisationen i Taiwan att de här två föräldrarna tajmar snart ut ut systemet. Och då hade inte de två barn som till slut var aktuella för adoption och inte kunde komma till vilken familj som helst, eftersom de hade så speciella omständigheter, äntrat vårt liv. Och den av dem som var hon, Hon, hade inte blivit vår.

Tänk om vi hade missat henne.

Kolla gärna hashtaggen #wecouldhavemissedthis

Jag lägger inte ut saker på Insta, men we could have missed this.

Hon är perfekt.