Men dem får ni ju aldrig se, inte framifrån i alla fall.
Men bara så ni vet.
Hemma hos oss finns grus på hallgolvet, ihopknycklade teckningar i varje vrå, högar med kläder som verkar generera sig själva, konstiga samlingar av papper, kartong, räkningar, leksaker, viktigheter på köksbänken. Mycket sånt finns. Det kan jag ju inte ta kort på, man blir inte glad av att se det, så mycket kan jag säga.
Men kring de där högarna, över gruset i hallen går - D, A. och Dong-Mei.
Ni skulle bara veta. Men ni får tro mig, helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar