Ganska tidigt imorse väcktes jag av att Dong-Mei sa;
-Jag har kissat på mig!
Det hade hon. Så upp ur sängen, kissa klart på toaletten, av med blöta kläderna, in i duschen för uppfräschning, tjock handduk på kissfläcken, så att man inte måste byta lakan vid femsnåret, utan kan ta det när alla familjemedlemmar lämnat sängen, på med nya trosor, ner med rent barn under mitt täcke, som inte hade fått kiss på sig.
Jag älskar allt med det. Hon är fortfarande så liten så att det händer olyckor. Hon blir inte ledsen, tror inte att nån ska skälla. Hon skäms inte, det här är sånt som händer. Jag kommer att sakna det när hon inte längre kissar på sig.
Litet barn med bara trosor, alldeles nyduschad så att ryggen är hal av renhet, supertrött och nöjd med att få krypa tillbaka och somna om.
Det finns inget bättre.
Om mig
- Elsas gäng
- Vi adopterar Elsa. Vi är i Taiwan och väntar på att papper ska bli klara, medan vi lär känna Elsa. Och hon oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar