Cosleeping

Cosleeping är en anknytningsmetod som brukar rekommenderas till adoptivfamiljer. Man passar på att bonda lite extra i sömnen, genom att ha sina barn i samma säng. D. älskade det. A. krävde att få sova i sin egen säng. Elsa är inte så noga med vilket, så ganska ofta tycker jag att vi ska cosleepa.

Då kryper vi ner båda två under samma täcke och med oss tar vi sjöhästen som lyser och spelar lite klassisk musik samtidigt som den kluckar hemtrevligt av något vattenljud.

Elsa kör hela sömnprokrastineringsrepertoaren. Hon börjar med att skratta lite för sig själv, för det är så himla gulligt att jag börjar skratta också och så är vi igång med ett gemensamt skattande som tar en fem minuter att hejda. Sen grejar hon med täcket, sjunger med i några av sjöhästens sånger, försöker gå upp några gånger, pekar ut lampan och kissen i rummet. Men sen, till slut, blir ögonlocken tunga och händerna och fötterna också.

Och sen, det här har hänt fler gånger, precis innan hon somnar, vänder hon ansiktet mot mitt och slår upp ögonen och ser att jag verkligen är där. Och SÅ somnar hon med min näsa mot sin mjuka, studsiga kind.

Det är det bästa jag vet just nu.