Namnet

Nu kan hon säga sitt svenska namn. Vi använder aldrig det, men ibland övar vi. Namnet namnet namnet, säger vi.

-Nann, ungefär, svarar Elsa.

Vi har helt misslyckats med att få ett personnummer, förresten. Det saknas ett uppehållstillståndskort. Det ska man begära hos Migrationsverket. Man får går dit och lämna fingeravtryck. Vad de nu tänker sig att man ska med en ettochetthalvtårings fingeravtryck till. Hon kan ju inte gärna ha hunnit med en så värst kriminell karriär redan. Men de kanske tänker att det kommer.

Migrationsverket har lite att göra nuförtiden, kan man säga. Vi kommer inte att lyckas med att få det där kortet på jättelänge, men jag talade med dem idag och de sade att de gärna förnyar uppehållstillståndet om 10 månader. Men det hade varit mer praktiskt om vi hade fått klart adoptionen i Sverige istället.

Och så vill vi så gärna bara ha henne. Då får hon också ett svenskt efternamn att öva på. Tills dess: kinesiskt efternamn.