Man ska inte låta sig provoceras. Inte på morgonen av långsam påklädning, inte på kvällen inför middag. Men ändå.
Jag lagar enklast möjliga middag: färdiga köttbullar, makaroner, kokta morötter, konserverad majs och tomater. Inget tar tid. Men med det här gänget hemma tar allt tid. Dong-Mei duschar, och ska torkas och kläs på. A. ska också torkas, fast i stjärten. Dong-Mei upptäcker att jag har nallat ett kex medan jag lagar mat. Hon kräver också kex.
Snabbmiddagen tar fyrtiofem minuter att få fram.
D. blir dramatisk. Han har ont i maaagen för att han är så hungrig.
Och jag som har bestämt mig för att inte bli irriterad. Snoret rinner, det gör ont i öronen för att inte tala om svalget varje gång jag sväljer, ögonen simmiga.
Jag blir jätteirriterad.
Igen.
Förstås.
Om mig
- Elsas gäng
- Vi adopterar Elsa. Vi är i Taiwan och väntar på att papper ska bli klara, medan vi lär känna Elsa. Och hon oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar