Fel

Det är ju lättast att vara som alla andra. Lättare förmodligen att vara straight än gay. Lättare att vara vit än brun, lättare att norma än att inte göra det.

Så då kan man ju undra varför vi ständigt har lärt barnen att det inte är nån skillnad på tjejer och killar. Finns inga killekar. Finns inga tjejskor. Man får välja själv.

För nu har de ju fått hela samhället om bakfoten. Nu vet ju inte D,.hur man boxas och brölar. Så han kan aldrig blir coolaste killen. Och nu vet ju inte A. hur man leker med Barbie. Så hon kan inte bli nuttigaste tjejen.

D. leker bara med flickor. Det går hur bra som helst. Han är jättepoppis i sitt gäng. Det kan komma att ändra sig om några år, men just nu är allt väl.

A. är kanske inte lika socialt kompetent, men nu verkar hon ändå ha fått en kompis i klassen, som hon är med lite mer. Han heter Jompa. Och är en han. A. är ganska brötig och vill inte sitta och glittra. Hon spelar king med Jompa istället.

Men vi kan ha gjort dem en otjänst. Kanske skulle vi sagt hur det är:

Killar gråter inte, de spelar fotboll. De får gärna skrika högt medan de gör det och ta upp hela skolgården för sin match. Tjejer hoppar twist, i skuggan av fotbollen. De får inte skrika, men gärna fnissa när det blir fel, och när en kille skjuter bollen på twistet så att det går av ska de bara himla med ögonen och säga ameh!

Då blir det rätt.