Gravid

Pratade med annan mamma. Jag undviker gärna uttrycket annan "mamma". Säger hellre annan förälder. Men här spelade det roll att det var en mamma. En Mamma, visade det sig.

Hon hade tre barn och den minsta var inte ens ett halvår. Väldigt bebisartad, tjock och söt.

Vi pratade lite om att det är roligt med barn. Detta var vi överens om. Vi sade också något om att det egentligen vore roligt med fler. Det var vi också överens om. Bonding.

Men sen tog samtalet den här vändningen, hon sa:

-Ja, jag vill gärna ha fler, just det här att vara gravid, det vill jag vara med om igen.

Hon väntade sig medhåll. Tror jag.

Jag körde ett nytt trick: jag sade ingenting.

Ser det ut som om jag har mycket erfarenhet av att vara gravid, när man ser mig och mina barn ihop?

Hur tänkte hon sig att bondingen skulle fortsätta i det läget? Eller tänkte hon att jag skulle säga:

-Åh, lyckliga du, som får vara gravid! Det har jag inte varit.

Det kommer jag inte att säga, nämligen. Nånsin. För jag har D., A., och Dong-Mei, och det hade inte varit de som kom ut som jag hade varit gravid. Och det är dem jag vill ha.

Samtalet tog lite slut där, kan man säga.