A. sitter och ritar och pysslar vid köksbordet, medan jag omväxlande klär på mig, tar ut bröd ur ugnen och lirkar med Dong-Mei, för att hon inte ska spåra ur. A gör en ring till D. Plötsligt säger hon:
-Jag har ett jättegott hjärta.
-Ja, det har du.
-Det säger till mig hela tiden: ska du inte gör något fint till mamma eller D?
Det var ju näpet och så, men det låter inte riktigt som det kommer från henne själv. Det är hysteriskt lillgammalt.
Hon är den av våra barn som är galnast, vildast, mest oberäknelig, svårast att vända. Men också den som är mest empatisk, som alltid vill alla väl. Fast det ofta går helt fel.
Och det är helt riktigt, hon har ett gott hjärta.
Om mig
- Elsas gäng
- Vi adopterar Elsa. Vi är i Taiwan och väntar på att papper ska bli klara, medan vi lär känna Elsa. Och hon oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar