Om mig

Mitt foto
Vi adopterar Elsa. Vi är i Taiwan och väntar på att papper ska bli klara, medan vi lär känna Elsa. Och hon oss.

fredag 28 oktober 2016

Rasism för åttaåringar, del 2

Vår åttaårige son, han med "platt näsa", är en kort liten rackare. Superkort faktiskt, det har han alltid varit. Det gör att folk tror att han är ett snille, för den som ser ut som en femåring men har en åttaårings kapacitet verkar ju onekligen ganska långt framme.

Men nu är det så här, att när han hoppar hopprep i skolan, får han inte veva. För då blir bågen för låg.

Vad är det för dumheter? Man vevar ju med armen ovanför huvudet och man hoppar inte med händerna ovanför huvudet och  kort är han inte så att han inte kan åstadkomma en båge. Dessutom. Om man ställer sig närmre den andra vevaren blir bågen högre, för att repet är långt. Man kan ligga på marken och veva, if one is so inclined.

Men D. och lilla Johanna, som också är mörk och liten och skitsöt, de får inte veva.

Vad är det här?!

På adoptionskursen, den där man får lära sig om att fallgropar i adoptionssammanhang, sade de att man skulle ta tag i saker och säga till. Jag har inga som helst problem med att kontakta skolan, men jag tror inte att de vet vad de ska göra. De har säkert en handlingsplan som ogillar rasism, men jag tror att de har lite svårt att operationalisera sina goda avsikter. Det har jag också.

Men han vill nog gärna få veva.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar