Pizza Hut

Idag är det dagen efter D:s födelsedagskalas på ett sånt där lekland. Tre timmar på lekland med hela årskurs två. De var så glada. Och så snälla mot varandra. Och så söta.

Ändå känner jag att jag hade behövt åka på spa idag (som nog är det tråkigaste jag kan tänka mig). Men istället är det ett konstant ösregn även Göteborg och jag har tre små ungar att sysselsätta. Tre små ungar, som har tröttnat på att vara inne och som bråkar, intrigerar och är allt annat glada, snälla och söta. Konstigt.

När man frågar andra föräldrar hur man sysselsätter tre små sura barn får man först idéer av typen göra waldorfdockor och dra upp biodynamiska gurkor i köksfönstret. Men sen finns det de modiga föräldrarna som erkänner att de ibland har tagit hjälp av Pizza Hut. Inte för att deras pizzor är godare än dem man gör själv eller som man beställer på pizzerian runt hörnet, utan bara för att komma ut, se andra vuxna och få en tröstlös eftermiddag att gå. Bil eller buss till Pizza Hut, promenad till restaurangen, beställa en stund, äta och kanske få sån där glass ur en glassmaskin där barnen får hälla på strössel efter eget huvud. Och så buss eller bil hem igen. Det tar några timmar från en tröstlös eftermiddag.

Det är kanske inte så kul. Det är kanske egentligen roligare med waldorfdockorna och gurkan. Men. Ibland måste man kombinera spa-vila med aktivering av barnaskara, och då är lösningen nog Pizza Hut.

Jag har aldrig varit på Pizza Hut med barnen. Jo, förresten, men inte i Sverige. (Vi har ett oförglömligt minne från Pizza Hut i Taipei. Det var vi och våra tre kids och ett annat par och deras nyadopterade tre ungar, som inte pratade samma språk som sina nya föräldrar. Pizza Hut i Taipei talar nog fortfarande om dessa omaka familjer och deras röra. Lyckliga röra, faktiskt, vi hade ju fått barn nyss allihop för sjutton.)

Kanske ska jag plocka ihop dem och köra till Donken, eller en glassbar eller vart som helst. För idag har jag ett barnkalas på lekland i kroppen och det kräver lite vila.

Men de får inte somna i bilen, för då övergår en tröstlös eftermiddag i en lång kväll med pigga barn som inte vill sova och en trött morsa som vill sova.