För sådär åtta år sedan stod vi i en hiss på vad som varit ett lyxhotell, när vi var där var det ganska bedagat. Hissen var i glas och alla som åkte tittade ner på matsalen längst ner.
Alla, som inte såg vita föräldrar med kinesiskt barn i famnen. För där var vi med lilla, lilla underbara D, som var en fantastiskt pigg och trevlig bebis på den tiden.
-Aww, sade en taiwanesisk kvinna, som talade engelska, He will speak two langades! Chinese ändå English!
Nej, tänkte jag, han kommer att tala ett språk och det blir inte kinesiska eller engelska. Det blev det inte heller. Hans första ord var tittah och det är svenska. Sen började han lära sig kinesiska och han ska nog komma att tala engelska också.
Men man ärver inte språk. Man lär sig dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar